Åtta dikter om våren
Vårdikter till den 12 maj i Höör
Kronblad
Den mörkblå
kvällshimlen
är en vacker syn
Dock den döljer
allt vackert som blommar
helt utan hämningar
Ty nu i denna
tid av
förnyelse
får naturen utlopp
för nästan ett halvt år
av längtan
reaktionen är bedövande
Så imorgon bitti när
allt ljus blir på kronblad
och fröstänglar
släpper de sista
daggdropparna och
naturens lust
exploderar i ett rungande
rop av liv och lycka
Markens hud
Gräset är där
det har vilat länge
det har gulnat och torkat
det har varit ledset
och släckt
Så formar sig
ljuset
till en megafon
spelar på marken
värmer den
Gräset svarar
med
ett gnisslande ljud
av spirande växt
fibrer gnids mot
varandra och sväller
Marken får sin
hud
av strån som strävar
mot ljuset och klorofyllens
fotosyntes rusar
Syftet
Fågeln i busken
är vän
med den
Här kan den gömma sig
för falken i skyn
Hör man ett kvitter är det
från den lilla fågeln där
Den har likt
annat
i naturen blivit påmind
om den allt igenom
revolutionerande förändring
våren skapar
Så nu räds den
ej
utan släpper loss
hela batteriet av lockrop
för att hitta sin koltrast
och bekräfta
naturens syfte
Lager på lager
Människans kroppstemperatur
är högre än vinterns
Får vi klä oss
i bastanta
lager på lager för att överleva
Så släpper
kylan
och kommer litet värme
och litet mer värme
Vi vänder vår
anleten mot solen
bleka och litet trötta
Förundrade över
förvandlingen
ibland helt oförberedda
släpper vi lager på lager
slipper vi lager på lager
Ur detta stiger våra verkliga
skepnader närmare vårt ursprung
Lyckliga dansar vi ut på ängens gräs
utan strumpor eller skor
Bladlöss
Lindarna är hem för små kryp
vi kallar dem bladlöss
och förekommer i ymniga
kvantiteter rent av millioner
Vintern är en
tid av dvala
stinna av enträget sväljande
av bladens näringsfattiga
substans vilar de ut
Nu vaknar snart
lindarna
bladen vecklas ut som solfjädrar
Då kommer armén
av bladlöss
återtar sin plats i näringskedjan
Och spiller överblivet kladdigt på
våra fordon som letar skugga
under träden
Får vi parkera annorstädes
Förvandlingen
Nyligen var
kölden en
svår påfrestning
Mörkret utan slut
som det kändes
kallt rått och blåst
En dag kom
solen tillbaka
oj tänkte vi
nu blir det annat att tänka
Nu ser vi ut
över fälten
ända till horisonten
Inom kort ser
vi gräsmattor
breda ut sig i mängd
vintervete som grott i fjol
lägger en matta av grönt
skönt för våra ögon
Tacket
Det är kallt
det är mörkt
kanske hänger det ihop
Naturen stelnar till i denna
årstid när solen förnekas
den
Mycket blir
stillastående
många håller andan
andra gömmer sig under jord
Men ser man på
när alla krafter snart har sinat
sker det stora undret
mirakulöst återkommer
ljus och värme
Hela naturen
alla inblandade
får ta del av detta
blomstren
kaninerna
huggormarna
humlorna
människorna
och några till
Alla återfår vi
tron på livet
och tackar för dess återkomst
var och en på sitt sätt
Åter en vår
Det är en
skönhet utan like
att beskåda
bokskogens förvandling
om våren
De kala
spretiga grenar
som övervintrat
får en gryende grönska i
skiraste nyans
En promenad
bland dessa jungfruliga
bokblad är en överväldigande upplevelse
Man blir liksom förälskad i skogen