På Stampen spelade igår kväll en alldeles underbar grupp – Stockholms Stompers. Bemanning: Ulf Dreber ss, Jocke Falk tr, Jacob Ullberger g  bj cl steel guitar sång, Alf Sjöblom b  tuba, Martin Ljungberg washboard sång.

Maken till fermitet har jag inte varit med om på länge. Roliga och infallrika arrangemang utförda av mycket kvalificerade musiker. Här följer några särskilt minnesvärda nedslag:

A Sentimetal Gentleman from Georgia utfördes i ett rasande tempo med en räcka av breaks som fick en att kippa efter andan. Bra låt med en rolig text – om jag förstår rätt så går han hem hos det motsatta könet.

Black and Tan Fantasy ett av mina verkliga favoriter utfördes med en känslighet som var berörande. Ett av temana spelades på kontrabas med stråke så snyggt – grattis Alf.

Blues My Naughty minns jag med några riviga och häftiga avsnitt där delar av temat gick om på ett underbart uppskruvat sätt om jag nu minns rätt.

Sweet Gerogia Brown som omgav Cames Love det var ett smart och fräckt grepp tycker jag. Texten till Comes Love kom fram på ett fint sätt. En av de bästa jazztexter f ö som jag vet – budskapet att inget är mer omöjligt att hantera än uppblossande förälskelse är mycket tilltalande – och sant.

Jacob Ullberger gjorde en makalöst vacker version på gitarr av Ack Värmeland Du Sköna som var så finstämd att till och med det hysteriskt festande gänget nära fönstret tystnade. Inte dåligt! Sedan följde massakern på denna klassiska folkmelodi. Kontrastrikt och roligt.

Sammanfattningsvis en stor musikalisk upplevelse där inte minst washboardspelaren och sångaren Martin Ljungberg gjorde ett starkt intryck med rytmisk precision och utlevande sång – man fick ta spjärn. Att få höra mycket stråkspel i detta sammanhang är även det en lycka förutom strålande fint solospel från Alf Sjöblom. Blåsarna svarade för fint ensmblespel och otroligt fina solon.

Lyckad afton på klubben kan man säga.

Rolf Fornhammar