Arkiv för maj, 2011

0
4
maj

Lisa Fornhammar

Som jag antar att flera känner till har jag en dotter Lisa som är operasångare, koloratursopran. Lisa är bosatt  i Leipzig med sin familj dvs Dan Karlström, tenor och barnen Elin samt August. Lisa har verksamhet både som utövande sångare och lärare bl.a. på Mozarteum i Salzburg. Här kommer en länk till hennes hemsida: Lisa Fornhammar Ett kort inslag i Sydnytt torsdagen den 24 februari kan man nå här.

0
3
maj

A’la Dompan på Spångafolkan

Konsert på Spångafolkan den 1 maj 2011. Hyllning till Arne Domnérus. Arrangör Jazz i Spånga. Medverkande: Jonas Kullhammar ts (Arne Domnérus-stipendiat), Peter Asplund tr flh sång (vinnare av Gyllene skivan 2010), Jan Lundgren p, Hans Backenroth b, Ronnie Gardiner dr.

I ett fullsatt fokets hus i Spånga spelade denna kvintett på eftermiddgen. Från balkongen hade man en strålande utsikt över orkestern med utmärkt ljudbild.

Inledningen med Take The A-Train satte an tonen för evenmanget direkt med en först meditativ sedan intensiv introduktion av Jan Lundgren. Själv är jag mycket förtjust i detta stycke med sin lek med heltonssakalan. Här fick jag mitt lystmäte.

Några andra höjdpunkter: When Lights Are Low med Asplund på flügelhorn, Secret Love (Dompans övers: Kärlekssekret(!)) i ett rasande tempo. Lundgrens pianosolo The Midnight Sun Never Sets – vackert och känsligt spelat. Underbart vackert bassolo i Love On Walk (?). Efter pausen kom en rad andlösa nummer: Count Basies Topsy, Tore Svaneruds Södermalm, Parkers My Little Suede Shoes, Brubecks Take Five – sällan hörd och med en fin släng på slutet av Lundgren – citat från Anything You Can Do I Can Do Better!

Konserten avslutades först med Jerrom Kerns The Way You Look Tonight där Peter Asplund nu äntligen kommit ut som sångare. Egentligen gjorde han det redan förra året på Per Hälsas gård i samband med den nu redan etablerade jazzfestivalen i Ystad.  Under folkets ohämmade jubel blev det därefter en hjärteknipande Body And Soul.

Sammanfattningsvis en väl använd söndagseftermiddag den 1 maj. Jazz när det är som bäst enlig min åsikt. Lekfullt, humoristiskt, bra stämning mellan musikanterna som smittar av sig. Ovanpå allt detta en sällan skådad eg. hörd virtuositet.

För den upplevelsen tackar Rolf Fornhammar.